Camilla

Sitter här i min säng som vanligt vis den här tiden på dygner. Känner en viss tygns över mig, men den kommer försvinna på tisdag, så det är väl lugnt antar jag. Lyssnar för ovanlighetens skull på Goo Goo Dolls. Det var inte igår om man säger då.

Vet inte vad som händer ikväll heller. Om jag kommer vara med Sara eller Olof eller med mig själv. Det återstår att se. Är jag med mig själv är det väl lika bra att jag pluggar... kommer ångra det rätt mycket annars, och så vill jag ju inte vara en börda liksom. Dra ner Christine bara för att jag inte gjorde min del av arbetet. Men men, det läser sig väl. Får väl raketer i arslet imorrn om inte annat.

Nu vänter jag bara på att mamma ska komma hem och laga mat till mig. Det hade vart trevligt. Kom nämligen på nu att jag ju bara ätit frukost, så jag är lite hungrig med andra ord. Jag har i och för sig ätit en pepparkaka också, det är ju trots att jul snart.

Och appropå julen måste jag ju ut och köpa julklappar snart. Det börjar snart bli ont om tid för det och jag har inte helt klart för mig vad jag ska köpa till alla. Nästan ingen faktiskt. Så om det är någon som känner att de förtjänar en julklapp och vet vad de änskar sig kan de ju skriva det i kommentarsfältet eller så. Ja, det blir bra.

Hejs

Skola idag, rätt så tråkigt. Klättring med Olof senare, betydligt roligare!

Vet inte vad jag ska skriva idag faktiskt. Känns som att jag börjar vartannat blogginlägg med den frasen. Men det är ju sant. Jag vet aldrig vad jag ska skriver fören jag har gjort det. När det är klart, då.

Känns i alla fall som att den här delkursen kommer gå käpprätt åt helvete. Kollade på en gammal tenta igår, i och för sig jävligt gammal, men det kändes inte bra i alla fall. Synd att man inte tycker att den här skiten är rolig, det hade vart skitbra att kunna all den här skiten som det är meningen att man ska lära sig. Dessvärre tycker jag det är jättetråkigt.

Ska som jag kanske har nämt förut hoppa av, tror jag ska läsa sociologi (och för er som inte vet vad socilogi är, kolla här) nästa termin. Det kan vara bra att kunna om man ska bli lärare. Jag hoppas att det är bra att kunna i alla fall. För det finns inget annat jag kan tänka mig att läsa i Sundsvall, jävligt tärt enligt mig.

Annars ska jag äta nu. Det ska bli gott. Jag vet inte vad det är, förutom potatis, men det luktar gott i alla fall. Jag var sjukt sugen på fiskekakor idag. Det är så jävla gott! Speciellt med brunsås, ärtor och morötter. Sjukt gott! Testa det någon gång gott folk.

Ha det

Jag har ett allvarligt problem. Det är så att jag sitter och skriver min seminarieuppgift, men jag har inte rätt bok. Jag har en bok som duger till viss del, men inte på långa vägar så mycket som jag behöver. Boken som jag behöver har jag köpt av en tjej på kurslitteratur.se och pengarna har inte kommit in på hennes konto förren idag så förhoppningsvis skickar hon den idag också, annars känner jag mig ganska körd.

Annars klättrade vi igår igen, det gick bra också! Klarade två nya leder och har fixat mig tre nya projekt. Underbart, underbart. Det roligaste med att sätta alla sex leder jag har satt de senaste två gångerna är att det har varit så förbannat lätt att sätta dem! Det känns verkligen som att jag är bland de bästa tjejerna i klubben! Det är jätteroligt! Jag är starkade är någonsin förr, tekniken blir bättre och bättre och det känns som att det blir roligare och roligare. Jag längtar så in i norden mycket tills jag får en chans att klättra ute igen. För blir det bättre än det redan är (vilket det brukar bli när man ligger i) så känns det som att jag kommer sätta mer än 6a ute snart. Jag längtar!

Måste inflika ett grattis till Olof också som satte dynot igår (och två andra vita(=svåraste graden inne på Grönborgs) leder också)! Du är så jävla bra, snart en av mina idoler! ;-)

Men nu vet jag inte vad jag ska göra. Har skaffat bilddagbok och känner mig allmänt fjortis, men som Sara uttryckte det igår: "Bättre att vara en fjortis än att inte vara något alls" (något i den stilen sa hon). Mycket bra sagt gumman! Älskar dig din smarta jävel!

Men nu vet jag inte om jag har så mycket mer att skriva. Ska se om jag hittar något mer vettigt i boken annars ska jag gå och grina.

Ha det!

Idag gott folk har det inte hänt mycket och jag har ingen aning om vad jag ska skriva, för jag skriver vara för att jag inte har något bättre att göra.

Vi har i alla fall tagit oss från stugan idag, åkte upp dit igår morse. I stugan vävade Carro klart sitt rum med hjälp av en kompis och jag och Sebbe och mamma började väva mitt, men mitt i alla i hopa tog väven slut så arbetet får återupptas nästa gång vi är där.

Efter det vet jag inte vad jag gjorde, jag har ingen aning om hur jag fick tiden att gå, men vi åt väl, sov lite, spelade något spel och lite så, en jobbarkompis till mamma kom upp med gubbe och barn också, så vi fikade lite och pratade på. På kvällen lärde sedan Sebbe mig och mamma ett kortspel som heter Kryp-casino, mamma vann, jag kom tvåa och Sebbe kom sist - han sa sig vara en gentleman, men det tror jag vad jag vill om. Sedan tror jag vi gick och la oss i brist på annat.

Idag var ännu tråkigare än igår. Det fanns inget att göra och sen åkte vi hem och fikade.

Nu pluggar Sebbe och jag skriver blogg. Jag tror jag somnar av tristess snart.

Hej då

Ikväll när jag var och klättrade satte jag hela FYRA leder! Jag är så underbart nöjd med det att det inte är sant. Det var verkligen en bra dag idag. Testade på lite andra leder också, några move sådär och det kändes riktigt bra. Hoppas den här formen håller i sig!

Jag testade också för första gången på länge att göra pull-ups och det gick också över förväntan; 9 stycken klarade jag, men bättre kan det bli.

Ska försöka hänga på Olofs mag- och kroppsspänningsträning också, hoppas att han har diciplin nog att göra det, för gör han det kan han tvinga mig och då gör ju jag det också. Det skulle inte vara helt fel att få lite bättre kroppsspänning, det kan man inte ha för mycket av. Sedan ska jag försöka träna upp lite mer fingerstyrka också, det kan man inte heller ha för mycket av.

Sedan ska jag försöka ta tag i min diet och förhoppningsvis gå ner några kilon, inte för att jag är direkt överviktig utan för att det blir lättare att klättra ju lättare man är. Jag som är kort kan verkligen behöva ha alla andra marginaler på min sida; så styrkan, tekniken och vikten ska jag försöka göra något åt, och jag börjar imorgon med en tallrik gröt!

Heja mig!

Idag var det lite kallare än vanligt faktiskt. Några minusgrader, så snön som kom i gårkväll får kanske ligga kvar en liten stund. Det är ju roligt tycker jag. För jag hatar när vintern inte är vinter. När det bara snöar, tinar, fryser på, snöar igen, tinar, fryser på, etc. tycker inte jag det är speciellt roligt; alla vägar blir bara som ena jävla skridskobanor och man håller på att halka och slå ihjäl sig hela jävla tiden. Då blir jag förbannad. Ska det vara vinter ska det vara vinter, annars kan det vara.

Jag vaknade med en underbar huvudvärk idag också, man blir så lycklig av att det känns som att huvudet ska sprängas. På grund av det sket jag i alla fall att gå på föreläsningen, jag hade ändå bara somnat och inte lärt mig något i vilket fall.

Annars är jag inne i en helvetes skrivarperiod. Inte för att det kanske märks så mycket här, men igår och förrgår tror jag att jag skrev nästan tio sidor. Det är inte likt mig, men jag tycker att det är roligt när kreativiteten gör sig påmind eftersom jag älskar att skriva.

Min tanke är i alla fall att jag ska skriva en novellsamling om ett speciellt ämne... eller ja, saker jag har hört av någon som jag tycker är värda att minnas. Det kanske inte blir så bra som man skulle vilja, men allt går ju att ändra på. Det är bra.

Jag har också några sidor kvar att läsa i "Styrelseskick och politik", typ 15 stycken. Det är verkligen inte det roligaste man kan läsa, men som tur är är kursen snart slut, frågan är bara vad man ska göra efter. Det finns typ inga roliga kurser här i Sundsvall för här är de väldigt mycket inriktade på tekniska utbildningar. Alla roliga utbildningar verkar finnas i Härnösand och dit orkar jag inte ta mig bara för att läsa en jävla kurs. Kanske ska man ta och söka något jobb. Det kan ju inte skada.

Aja... på återseende.

Ja, jag har uppdaterat dåligt, men jag har inte haft någon lust att skriva. Eller rättare sagt det jag hade velat skrivit var för personligt.

Men men, nu skriver jag. Jiho, hej vad det går... eller inte.

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva, har redan skrivit av mig massa idag. Inte tillräckligt, men ändå massa, och det jag vill skriva är inte för bloggen.

Ja... vad har hänt då? Jo, vi ska ha ett seminarium igen. Inte roligt. Vi ska jämföra tre länder på lite olika punker, typ demokratistatus och partisystem. Inte det roligaste man kan göra, men det går väl an. Jag ska göra det med en tjej som heter Christine, tror det kommer bli bra. Till slut i alla fall. Det kommer vara skänt när det är över om inte annat.

Sedan vet jag inte om jag har skrivit det, men jag har satt min andra gula led. Det var roligt. Jag vet inte om det är en 6:a egentligen, men det är ändå roligt att den var gul. Till sommaren hoppas jag att jag kommer sätta många 6:or ute. Jag ser mycket fram emot det, och jag hoppas att jag kommer göra det i Australien. Det verkar ju nästan som att Olof tänkte flytta dit (snyft) så är han kvar till sommaren tänkte jag försöka åka dit och hälsa på, sedan tänkte jag försöka få med honom hem också, annars blir det så förbannat tråkigt här hemma.

Annars vet jag inte. Tiden går så förbannat fort, snart är man fan död, och om det fortsätter som det gjort hittills kommer livet antagligen bara blir tråkigare och tråkigare. Eller rättare sagt, det kommer blir svårare och svårare att ha roligt. Jag har alltid varit positiv inför framtiden, men hoppet börjar tryta. Om inte denna nedåtgående trend vänder snart vet jag inte vad som händer.

Jaja... nog om det. Nog om allt.

Hej då

Idag sov jag till halv ett. Sjukt värdelöst. Jag ska sluta sova så mycket, speciellt på vintern när man missar hela dagarna. Fast det kanske inte gör något att man missar dagarna...

Ibland skulle jag bara vilja byta liv. Jag känner mig ganska misslyckad faktiskt. Det känns inte som att det är någon som behöver mig, men som att jag behöver alla. Lite taskig sits där. Man blir lätt deppig när alla har varandra och man själv har ingen.

Fast det är inte sant. Jag har någon, det har jag. Jag har Sebastian, och jag har Olof. Det vet jag. Men resten då? Vart tog alla vägen? Är jag en så dålig jävla skitkompis att när ni inte behövde vara med mig längre så sprang ni... eller du.

Vad är jag för någon? Jag känner mig så jävla betydelselös. Det är hemskt. Och så tycker jag synd om Sebastian, jag måste ju vara världens tråkigaste flickvän, det måste jag... och jag vet inte ens vad jag ska ge dig i julklapp... räkna inte med att jag kommer på något vettigt heller, för jag är inte vettig.


Undra om man blir såhär när man känner att man sitter inlåst i en låda. Jag känner inte att jag gör det jag vill göra. Vad vill jag göra då? Jag tror jag vill följa med Olof och Oskar till Australien, men jag vill inte lämna Sebastian här hemma och vara utan honom i sex månader. Jag vill utblida mig till svensk- och historielärare. Jag vill bli någon sorts hantverkare. Jag vill bli chef eller egen företagare. Jag vill flytta hemifrån. Jag vill bli oberoende.

Men det är svårt. Speciellt när man har en mamma som innerst inne inte tror på en. Hon tror inte jag vet jag vill, antagligen bara för att jag inte vill det hon vill att jag ska vilja. Till exempel när jag berättade om att Olof hade frågat mig om jag ville följa med till Australien, jag tyckte det verkade jätteroligt, men jag visste att när jag berättade det för mamma skulle hon blir förbannad och idiotförklara mig. Det var precis vad som hände.

Grejen är att jag inte vågar göra vad jag vill göra, för jag vet att mamma kommer idiotförklara allt jag gör. Hon idiotförklarade mig när jag, i somras, trodde att jag nog ville ta ett sabbatår. Hon idiotförklarande mig när jag ändrade mig och ville gå i skolan ändå. Hon idiotförklarade mig när jag kom på att jag nog har valt fel och ville läsa till lärare istället. Hon idiotförklarade mig, som sagt, när jag ville jobba i Australien det halvår innan lärarprogrammen började igen. Hon idiotförklarar mig hela tiden och jag känner att det är därför jag inte gör det jag vill göra - av rädsla för att bli den största idioten i hennes ögon.

Jag är feg, fegast. Jag borde inte bry mig om vad hon säger eller tycker om det hindrar mig att göra det jag vill göra. Det är dessvärre lättare sagt än gjort.

Jag sitter inlåst i min låda, mitt fängelse, mitt psyke. Utan något fönster, utan någon flyktplan. Jag sitter och ruttnar lite dag för dag. Mina drömmar blir luddigare och luddigare. Vad var det jag drömde? Vad var det jag ville? Innan jag kommer ut kommer jag ha glömt mig själv, och glöden inom mig kommer ha slocknat. När de låser upp det stora, tunga hänglåset kommer jag vara nöjd med mitt liv, och jag kommer stanna i min fängelsehåla - för jag är nöjd, jag behöver inget mer.

/C