Sanitarium

Känner att det är ngt jag vill skriva. Det liksom kliar lite, bara lite, i fingrarna. Det är som att det är ngt som sitter i dem som inte har kommit till hjärnan än men som vill komma ut.

Lyssnar på en väldigt fin låt nu, har satt på repeat. Den låter precis som jag känner mig, lugn och nöjd ungefär, men texten stämmer inte alls, för den är hjärtekrossande, eller han har ett krossat hjärta. Mitt hjärta är inte krossat. Långt ifrån.

Jag tror jag har kommit till en insikt. Men om jag känner mig själv rätt så är det bara för tillfället. Jag hoppas dock att det är permanent. Jag känner mig som sagt lugn, väldigt lugn. Oroväckande lugn. Som lugnet före stormen.

Tror jag försöker beskriva ngt här. Men jag vet inte om jag lyckats särskilt bra. Tror knappt jag förstår själv, och jag kommer definitivt inte förstå det om en vecka. Men det är så det kan gå.

The End

Min blogg - Bara massa tomprat

Hej... vet som vanligt inte vad jag ska skriva. Eller jag vette fan om det är så vanligt egentligen, men jag vet fortfarande inte vad jag ska skriva så det får vara vanligt nu.


Fick tillbaka matteprovet idag, fick G. Måste säga att det inte är illa det inte. Har inte haft IG på ett enda matteprov i hela mitt liv och då ska ni kära läsare veta att jag faktiskt läser matte E nu. Däremot har betyget i matte vart betydligt bättre förr. Det är kanske inte så konstigt egentligen... jag tyckte det var roligt förr med, nu har jag nya favoritämnen.


Sedan bestämde jag och Malin idag att om vi får G på fysikprovet blir det fest. Tyvärr lär det inte hända... men festa lär vi göra ändå! ... frågan är bara vart... alla är bjudna på fester utom vi... det är elakt... iofs brukar vi komma objudna, så det löser sig ändå. Annars kan man ju alltid fixa en egen fest... frågan är bara hur många som kommer då.... men men, det löser sig alltid iaf.

Nu tycker jag att jag har börjat tomprata... så det är kanske lika bra att jag lägger ner bloggskrivandet för idag. Det kan ju vara så att jag har mer att skriva till exempel imorrn, eller i övermorrn, eller nästa vecka eller ngt.

Ni får ha det så bra till dess iaf.
Tjohej!


Min blogg - Ingen inspiration

Hmm... vet inte riktigt vad jag ska skriva. Har inte så mkt spännande att berätta. Skulle i och för sig kunna berätta massa ointressanta saker, men det känns som att jag kan skippa det.

Jag är inne i en sån där period nu när jag inte alls tycker det är speciellt roligt att skriva ngt alls. Har ingen ispiration eller vilja eller ngt. Skulle nog lika gärna kunna skita i att berätta hur lite jag har att berätta också. Det är väl ganska onödigt egentligen.

Sagt och gjort. Hej då.

Min blogg - Jag vet inte

Peel me from the skin
Tear me from the rind
Does it make you happy now?
Tear meat from the bone
Tear me from myself
Are you feeling happy now?


Min blogg - Där tankarna hopas

Lodade runt lite på LunarStorm nu alldeles nyss. Kollade på krypin till gamla kompisar. Så råkade det ju såklart vara så att jag lyckades ramla in på ett krypin där det stod "Michael Lunqvist 891203-060723". Jiho, tänkte jag då, precis vad jag behövde. 

Det är så värdelöst när personer ska gå och dö sådär utan anledning. 16 år gammal var han, det kan omöjligt ha funnits en bra anledning till att han skulle köra ihjäl sig. Det kan aldrig finnas bra anledningar till att unga människor går och dör.

Och Darwins evolutionsteori håller inte heller längre, i alla fall inte om man tittar på människosläktet. Att den starkaste skulle vara den som överlever nu för tiden. Visst... jag säger inte att det inte underlättar att vara stark, både fysiskt och psykiskt, men det är knappast det som är avgörande i dagens samhälle. Till exempel; inte en enda trafikolycka har att göra med hur stark man är. (Jo, de klart. Kör man ihäl sig frivilligt så var man väl psykiskt svag och instabil) Trafiken i sig är en sån risk att ge sig ut i. Kör vi ihäl oss (alltså i en olycka) så spelar det inte ngn roll alls om vi hade världens självförtroende och var 100 kg muskler eller om vi var motsatsen till det.

Tyvärr är det väl så att olyckor alltid har hänt och alltid kommer att hända, några liv spills alltid i onödan... sen kan vi kvarvarande tycka vad vi vill om det. Hade inte olyckor, katastrofer, krig, svält och sjukdomar drabbat oss hade vi väl överbefolkat den här planeten för länge sedan... Det var ju ett jävla muntert sätt att se det hela på.

Tror jag lägger ner för den här gången innan jag börjar grina i ren desperation.

Tack och hej.


Min blogg - Den har nått botten...

Aldrig någonsin mer hoppas jag att min blogg kommer att vara så här kort och tråkig. Men det är mitt i natten, och jag kom precis på att jag nog hellre vill sova än att skriva blogg. Hoppas ni kan leva med det.

Hej

RSS 2.0