(Rubrik)

Sitter på mitt rum ensam. Alltid ensam... Nej, jag skojade bara. Jag är ju nästa aldrig ensam - egentligen.

Nej, vet inte vad jag ska skriva. Tänkte lura er med en fejk-emotext, men jag är så pass glad att jag inte ens kan feja en emotext.

Så nu vet jag alltså inte vad jag ska skriva. Jag är inget bloggmaterial jag. Man måste ha något att skriva liksom, annars skiter det sig. Men jag är väl medveten om att detta helt klart är en dagboksblogg, om än inte särskilt djup, men det gör mig inget.

Och nu orkar jag inte skriva mer.

Hejs

På skolan

Jag sitter på skolan, och skriver endast detta för att inte somna.

Jag väntar på att grabbarna grus ska känna sig tillräckligt hungriga för att åka härifrån en sväng och skjutsa hem mig. Jag däremot är redan hungrig, och trött, och less...

Men nu verkar det som att det händer någon! Woho!! De är snart påväg, det kommer bli så skönt att komma hem (om jag kommer hem)!

Tyvärr tar allting mycket längre tid än man kan tycka att det borde göra... tyvärr, tyvärr. Pojkar som är ute en aning sent med en rapport vill inte gärna lämna för något så banalt som mat.

Men ja... orkar inte skriva mer heller. Hoppas att de ger med sig snart.

Ciao


Doh... ensamt.

Vet inte vad jag ska skriva. Det är ganska tråkigt att vara själv... men andra ord har det inte hänt så mycket alls idag. Jag tycker nog att de hade kunnat lämna hunden. Så man hade något sällskap och någon anledning att komma ut lite granna. Men men... inte det.

Nu tycker jag att MSN ska fungera, men det gör det ju inte. Varför skulle det? Jag är lämnad åt ensamhetens öde... kul.

Nä... det var väl det jag hade att säga. Inget hade ju som sagt hänt, förutom att jag kollar på Dansbandskampen. Jag hejar på Scotts, alla andra suger dase. Kanske i och för sig inte i dansbandssammanhang, men jag är ju inte något dansbandsfan jag heller så...

Metal forever!

Underneath Your Clothes

You're a song
Written by the hands of God
Don't get me wrong 'cause
This might sound to you a bit odd
But you own the place
Where all my thoughts go hiding
Right under your clothes
Is where I'll find them

Underneath your clothes
There's an endless story
There's the man I chose
There's my territory
And all the things, I deserve
For being such a good girl honey.

'Cause of you
I forgot the smart ways to lie
Because of you
I'm running out of reasons to cry
When the friends are gone
When the party's over
We will still belong to each other

Underneath your clothes
There's an endless story
There's the man I chose
There's my territory
And all the things I deserve
For being such a good girl honey


Ja... det var väl bara det jag ville säga.

Älskar dig Sebastian

Att namnge ett blogginlägg

Vet ni vad det svåraste med att skriva blogg är? Eller rättare sagt vad jag tycker är svårast. Jo, det är att komma på en rubrik.

Eftersom jag inte skriver så ofta, typ en gång om dagen i snitt kanske så skriver ju jag om många saker på samma gång så man kan ju inte skriva ett ämne i rubriken, för att det är för många. Sedan tycker jag att det är tråkigt att bara skriva datumet eller veckodagen eller något sådant... det är för intetsägande tycker jag... Och när jag tycker dagen eller datumet är för intetsägande kan man ju fråga sig varför jag hellre skriver rubruker som inte har med saken att göra överhuvudtaget...

Jag är en märkig människa, det har jag alltid sagt. Fast egentligen följer jag nog normen ganska bra ändå... tyvärr. Förutom att jag klättrar, det är det inte så överdrivet många som gör i Sverige faktiskt. Fler neröver och färre här uppe i norr. Så lite, lite speciell kanske jag är ändå... och så har jag jättedålig humor!

Jaja... nu blev det lite off topic men men.

Min hicka

Jag har hicka. Och när jag har hicka är det inte lite hicka. Det är HICK!!! ... HICK!!! ... HICK!!! ... etc. Hela kvarteret hör när jag har hicka... eller de skulla ha hört om de inte vart i skolan och på jobbet. Min hicka är något av det värsta man kan höra inom hickvägar. Jag tror nästan min hicka är ett rent fenonmen inom "läran om kroppen". Den är fruktansvärd.


Jag är lite rädd nu också, för har man hicka för länge blir man liksom trött och vill sluta, inte för att det bara är jävligt störade utan också för att diafragman och halsen blir jävligt utmattade.


Det är som att man klättrar en led som är oändlig och man vill så gärna ropa ner till säkraren att man inte vill klättra längre för att musklerna känns ihopskrupna och man har världens pump. Saken är dock den att man inte har någon säkrare och fast än att man inte kan och inte vill så fortsätter man uppåt och man vet inte hur det går till och man vet inte varför och man vill bara grina och dö. Ungefär så känns det i alla fall när jag har hicka för länge.


Då kanske ni tänker att det ju finns massa saker att göra för att få hickan att sluta, typ hålla andan, dricka vatten, ta djupa andetag och helst ska man göra allt stående på huvudet typ... men det fungerar inte på min hicka om den inte känner för det. Nu har jag druckit tre stora glas vatten, hållt andan och tagit djupa andetag - dock inte på huvudet, men någon hejd måste det liksom vara, och den har inte slutat.


Det känns som att jag snart kommer börja spy varje gång jag hickar nu. Det känns som at hickan liksom har spridit sig till magen och magen tycker inte om det så den har börjat vända sig ut och in. Det är ingen jättetrevlig känsla om jag säger så.


Nu ringde mamma och jag sprang och svarade, det verkar som att det var det som skulle bota hickan idag. Jag är nu hickfri sedan ungefär en och en halv minut. Jag är än en gång en lycklig människa.


Ha det


Kort, kort, kort.

Nä, jag vet inte vad jag ska säga.

De har flyttat våra bervlådor bort en bit så man måste gå massa meter och som att det inte vore nog med det når jag inte ner i den. Bra va... jag kan inte hämta posten.

I vissa sällsynta fall är det jävligt hårt att vara kort. I detta som jag nyss beskrev, i fråga om att gå upp i vikt - går man upp ett gram syns det, i fråga om att nå saker och sist men inte minst i fråga om att bli en extremt bra klättrare, man kan näämligen dra vissa fördelar av att vara längre än 154 centimeter.

Utöver dessa saker tycker jag bara att det är bra att vara kort. Tror jag... jag kan inte komma på något mer i alla fall. Inte i mitt fall... men jag kan kanske tänka mig att man kan bli lite retad av att vara kort... det har jag också blivit, men eftersom jag är en stolt kortis så har jag bara tagit allt som komplimanger.

Nåja... detta var väl ett av de mer värdelösa blogginlägg jag har skrivit. Men det är så det är i alla fall. Det är bra att vara kort. Bäst till och med.

På skolan i sal L110...

Jag sitter för övrigt på skolan och trycker. Det är väl kanske inte skitroligt, men här har jag ju i alla fall sällskap, vilket jag inte skulle ha haft hemma... eller jo, i form av Alice. Men hon är ju roligt menar jag.

Men det är faktiskt ganska roligt att sitta och lyssna på när nördarna sitter och diskuterar Travian och sjunger på en djungelboksång: "Var nöjd med allt som livet ger och allting som du kring dig ser, glöm bort bekymmer sorger och besvär. Var glad och nöjd för vet du vad? En björntjänst gör ju ingen glad, var nöjd med livet som du lever här."

And so on...

Dessvärre kom det några sura kärringar som började jobba med någon jävla uppgift och sa till dem att vara tysta. Men jag menar... vill de ha tyst omkring sig kan de vä hålla sig till biblioteket där man SKA vara tyst, i en datasal har jag aldrig hört att det är lag på det.

Ja, men snart ska jag nog ändå börja dra mig hemåt. Måste medicinera hunden och ÄTA NÅGOT, det sista ganska omgående känner jag... det var ett tag sedan frukost. Ska väl börja dra mig om en kvart eller så.


Är föresten fortfanrande fly förbannad på alla jävla "hej-jag-vill-inte-gå-på-konserten-men-jag-köper-upp-alla-jävla-biljetthelveten-ändå-för-att-kunna-sälja-jätte-jättedyrt-till-någon-som-avgudar-de-som-spelar". Jävla idioter... FY FAN VAD IN I HELVETE ARG JAG ÄR! GAAAAAAAAAAAAAHH!

Typ så... Och det var antagligen en "hej-jag-vill-inte-gå-på-konserten-men-jag-köper-upp-alla-jävla-biljetthelvten-ändå-för-att-kunna-sälja-jätte-jättedyrt-till-någon-som-avgudar-de-som-spelar" som jag skrev om  dikten i ett av de föregående inläggen. Kul att man kom på det i alla fall.

Men ha det, eller så.

Mordkänslorna spritter i kroppen och hormonerna löper amok

Jag blir så jävla förbannad när folk som från början inte ens tänkt att gå på konserten köper upp biljetthelvetena bara för att sälja dem tre gånger så dyrt! Jag blir fullständigt galen! Jag vill bara DÖDA!

DÖDA DÖDA DÖDA DÖDA!!!

Det skulle kännas mycket bättre om jag fick slå sönder ett par tre jävlar med ett basebollträ som har köpt biljetter till Metallica konserten bara för att sälja dem vidare.

Jag ska fan skicka in en motion till regeringen med förslag om att det ska vara förbjudet att köpa biljetter endast för att kunna sälja dem vidare till ockerpriser, och att det ska vara dödsstraff som påföljd. Så om det dyker upp biljetter på blocket eller tradera, eller för all del liknande siter som jag är för arg för att komma på nu, för 2-3000 kr så kan man anmäla det och DÖDA den jäveln som fick för sig att köpa upp biljetter som kanske till exempal JAG hade kunnat köpa till ett mycket mer fördelaktigt pris på typ ticnet.

Jag ville så gärna, så gärna gå på den här konserten! Det hade varit så roligt att gå med Sara och Oscar, men jag tror inte att någon av dem har lust att gå om biljetterna kostar över 2000 jävla svenska helvetenskronor. De är inte lika stora fans som jag är. Dessutom har jag inte råd att gå på konserten om biljetterna kostar så mycket nu heller... jag är ju som bekant en fattig student nu för tiden. Livet är ett jävla helvete!

Och jag vill fortfarande DÖDA!!!!


PS.

Imorrn släpps Metallica-biljetterna. Vill ha, vill ha, vill ha!!!

Som det ser ut nu ska Oscar och Sara följa med, hoppas det blir så också!


DS.


En liten dikt

Jag har skrivit en dikt till dig bloggen.

Mitt hem är som en stia och jag är som en gris
och jag tycker verkligen om att lukta på min fis


Jag går runt i samma kläder och luktar som en skunk
så det är ju inte konstigt att du går och drar en runk


Jag är dummare än tåget och leker ofta sten
Jag ligger på backen med huvudet under mina ben


Att laga mat är heller inte riktigt min grej
äta snor är mycket lättare - i alla fall enligt mig


På bild ser jag ut som Cruella Devill
och i verkligheten står det inte bättre till


Jag är ganska ful och inte så smal
Jag är inte vacker, allra minst på bal


Min hy är finnig, blek och fet
och naken är jag då rakt inte het


Mina bröst ser ut som gamla strumpor
och min bak den liknar ett, par tre pumpor


Mina lår är feta och mina fötter små
Så det är kanske inte konstigt att jag aldrig lärt mig gå


Jag sitter på mitt golv och leker med mina tår
Knyter ofta fast dem i mitt skitiga hår


Jag föstår inte var du ser i mig, jag är ju mest ett paket
Mina föräldrar övergav mig i en tunna med en tänd raket


Jag vet att du utnyttjar mig och tycker jag är kul
Slår in mig i en låda och öppnar mig till jul


Men jag tycker om dig trots allt, det ska du veta
Även om du glömde vad du tyckte jag skulle heta


Tilläggas ska kanske att denna dikt inte handlar om någon levande person. Så döm ingen... och döm inte mig för att jag skrev den. Tack för förhand.


Onsdag förmiddag

Hej bloggen!

Nu bär det snart iväg till skolan. Jag är inte det minsta sugen på det. funderar seriöst på att hoppa av, för det känns inte rätt. Jag tror jag vill läsa historia, men ska man blir något vettigt och kunna massa historia måste man ju typ läsa till lärare. Jag måste fundera på det här bloggen. Och medan jag funderar ska jag anmäla mig till nästa termins temakurs, ifall jag ångrar mig igen och kommer på att jag visst vill läsa detta.

Annars är det onsdag idag bloggen, och jag har ingen aning om vad som händer. Funderar på att ta en sväng på stan och köpa en häftapparat och gå på banken. Men jag vet inte, vi får se.

Ha det tills vidare i alla fall.

Hej

Metallica, bloggen. Jag säger bara det.

Metallica - Fixxxer


Tell me, can you heal what father's done
Or cut this rope and let us run
Just when all seems fine and I'm pain free
You jab another pin
Jab another pin in me

Jiha

Jag hade inte tänkt skriva nu, idag. Jag kände att jag inte orkade. Men sedan kände jag att jag heller inte hade något bättre för mig, eller rättare sagt: jag hade inget för mig, och inget verkade heller inte vilja hända. Så jag ångrade mig och började med en djup suck författa detta blogginlägg.

Till att börja med kan jag ju berätta det jag i förrgår lovade att berätta igår: vi har köpt en stuga i Liden. En rätt liten en på 57 kvm. Tre sovrum, kök, toalett, vinterbonad och med rinnande vatten. Den är i bra skick men allt är från 1979 så tanken är att vi ska snygga till den. Jag tror det kommer bli bra. Jag är väldigt positiv till det här projektet.


Annars idag har det inte hänt mycket. Jag vaknade vid tio, gick då på toaletten. Gick tillbaka till sängen och kröp ner hos Sebbe igen. Pratade lite med honom. Vi kom upp vid tolv. För alla mina planer om att åka till Berga hade blivit krossade av en skvätt regn. Jävla regn, jag ville ju ut i skogen och klättra.


Nu känner jag mig bara trött, och less. Jag vill bara sova typ. Eller i alla fall ligga och titta upp i taket. Känner att det inte är värt att orka mer idag. Värdelösa dag, hoppas den leder till något bättre.

Men nu orkar jag inte skriva mer. Kom på att jag ju kan försöka slå rekordet i MS Röj...

Mitt liv i ett nötskal. Jag är definitivt världens tråkigaste människa.

Ingen ork

Jag orkar fan inte skriva idag bloggen. Men det har hänt lite roliga saker jag ska berätta imorrn.

God natt

Mina tankar, reflektioner och åsikter om vädret



JÄVLA PISSVÄDER!! PISS! PISS! PISS! JAG HATAR NÄR DET REGNAR!!


Mööööörkt!

Det är mörkt ute nu, bloggen. Mörkt som i "snart-är-det-vinter-mörkt". Jag gillar inte det mörkret. Det enda som är bra med det är att man kan tända massa, massa ljus och sitta och mysa framför en bra film. Det är det enda som är bra.

Måste erkänna att jag inte har så mycket att skriva faktiskt. Började bara för att det inte fanns så mycket annat att göra heller. Det är jobbigt när det är så... man blir så rastlös av det,  att veta att man inte har något att göra. Tur är det i alla fall att man kan lyssna på Metallica medan man gör ingenting. Jag känner att jag har kommit in i en Metallica-period igen. Jag brukar ju ha några sådana om året. Det är härligt det. Ibland är det nästan så att jag längtar till dem. Jag blir så ledsen annars när jag sätter på en Metallica-låt som jag tycker är jättebra egentligen men som jag inte har någon lust att lyssna på just då. Verkligen jätteledsen.

Men Master of Puppets kommer alltid att vara min favoritlåt i all fall. Inget snack om den saken. Den är så himla bra. Men det vet du ju redan om, bloggen.

Men nu tror jag att jag ska gå på toa, ser du. För jag har inget mer att skriva till dig, och det kommer jag nog inte ha sedan heller, så jag säger god natt nu.

God natt

Eh... vaken på morgonen..? Eh...?

Hej bloggen

Klockan är 08.37 när jag börjar skriva det här inlägget. Kan du fatta det eller? Kan du fatta att jag är uppe nu, och har klätt på mig, vart på toa, ätit frukost, klarat av ett spel röj, kollat mailen, kollat facebook, läst fyra bloggar och samtidigt lyssnat på Metallica? Jag kan inte fatta det. Igår gick jag upp 12.30, idag 07.57. Det är en viss skillnad.

Vill du veta varför jag gick upp då, bloggen? Klart du vill, du är ju min blogg. Det var så att jag var sjukt sugen på att lyssna på Metallica. Speciellt Turn the page och Unforgiven III. Så sjukt sugen! Jag älskar Metallica, bloggen. Om någon raderade all deras musik nu så skulle jag nog bli galen. De är så jävla bra!

Har du hört, föresten bloggen, att Metallica ska spela i Sverige till våren? Inte? Jag har för mig att jag har hört det, och jag ska gå på den konserten. Kosta vad det kosta vill! Underbart, underbart, underbart...

Men nu ska jag göra ngt annat faktiskt.

Hej då på ett tag.

Tisdag och inget att göra

God eftermiddag bloggen!

Idag, ska sägas, vet jag inte riktigt vad jag ska göra tills klockan slår... vad den nu slår när vi ska åka och kolla på stuga. Ingen aning. Förutom att jag släppte in en gubbe nu, eller ja man... han var inte så gammal, så att han skulle få kolla på våran fläkt som verkar ha gått i pension lite för tidigt. Men det är ju gjort nu, så nu vet jag inte vad jag ska göra igen.

Jag hinner i och för sig antagligen gå ut med Alice ett par gånger med jag tycker inte riktigt det räknas. Det gör jag ju ändå liksom. Det är stående punker på schemat.

Men jag kommer nog sjunga lite, kanske kolla på TV en sväng, bara för att upptäcka att det inte går något program den här tiden på dygnet som är värt att se, lyssna lite på min (och Carros) nya, fina Metallica-skiva eller ta en (onödig) dusch kanske. Ja, som du ser bloggen är ju möjligheterna oändliga... *harkel*

Jag förstår inte att det ska finnas så himla lite att göra! Inte ens när man sover bort halva dagen har man brottom till någonting! Jag tycker det är skandal. (Men vad värre är, är att hunden sov länge än mig... det är en riktig skandal! ...dock inget ovanligt.)

Nej... det händer för lite bloggen, jag har inget mer att berätta för tillfället. Jag kanske återkommer ikväll när jag har vart och kollat på stugan och klättrat, för då har jag förhoppningsvis lite mer info om vardagen.

Hej så länge!

PS. Det verkar visst inte som att våran fläkt har gått i pension, han verkar till och med ha gått och dött! DS.

Måndag kväll

Hej! Nu är jag hemma igen bloggen. Hemma efter klättringen.

Det gick ganska bra idag måste jag säga, fast jag kände mig trött och tärd. Jag klättrade kanske inte överdrivet mycket men jag kom längre på den lila leden under taket (som att det säger dig någonting, du har ju inte var där), det kändes bra. Jag kommer snart sätta den.

Riktigt trevligt var det där idag också. Allt folk börja komma in igen. De som har vart ute i alla fall. De som inte har vart ute börjar i alla fall hitta tillbaka ändå. Det är kul bloggen, kul med folk.

Linda berättade också att hon och Anne hade börjar fundera lite på att ha en Ladies night. Det tyckete jag lät som en strålande idé! Tänk, bloggen, att få sitta där och prata skit om alla killar som tror att de är så jävla duktiga bara för att de klarar gula leder, fast enda anledningen till att de gör det är för att de är långa. Oj, vilken prestation! (Om du läser det här Olof, ta åt dig!) Och så skulle vi kanske äta lite god mat och så. Jag tyckte det lät som att det skulle bli jättemysigt. Kolla på bilder också. En bra idé helt enkelt.

Imorgon ska älsklingen dit med några från sin scoutkår också, de ska prova på lite. Tur att de skulle dit så sent, för jag jag och familjen ska åka och kolla på en stuga vid sex, så har man med sig klättersakerna då kan man säkert få skjuts dit och få vara med. Roligt, så då ska man försöka värva lite nya medlemmar.

Men nu tror jag du får gå och lägga dig, bloggen. Jag har nämligen inte så mycket mer att skriva.

God natt och Sebbe hälsar också.


Måndag

Hej bloggen!

Idag har jag vart på skolan och då började vi med en ny del av statsvetenskapen, nämligen "Politik och förvaltning". Vet inte hur jag tycker att det verkar vara. Idag tyckte jag det nog mest var intressant på grund av att han tog upp lite historia. Sånt gillar jag ju, som du vet bloggen.

Jag kände att jag var ganska trött idag när jag satt där också. Jag gäspade och gäspade och gäspade och jag slutade aldrig gäspa utan det enda läraren såg av mig idag var mina jämna rader av tänder. Kanske lite dåligt första intryck. Ja, vi hade alltså en ny lärare till den här nya delen, Johan hette han.

Men efter tre timmar fick jag i alla fall lämna den så kallade SCA-salen, eller O102 som den egentligen heter, och komma ut i friska luften. Jag slutade gäspa och gick hem.

Väl hemma gjorde jag mig en tunnbrödrulle till lunch, med messmör på, och ett glas mjölk till den. Det var gott bloggen, du borde testa det någon gång, jag är säker på att du också gillar mejeriprodukter. I alla fall, medans jag satt där med tunnbrödrullen i ena näven och muggen med mjölk i den andra kollade jag på lite Stockholm Live. Haha! De är bra roliga de.

Vid kvart över två ungefär kom Malin förbi, för det hade vi bestämt - att hon skulle komma förbi och hjälpa till och rensa ut kläderna vi hade rensat ut till företaget som alltså inte blev sålda. Det gick bra bloggen, vi hittade lite saker som vi ångrade att vi hade rensat ut och tog tillbaka dem, resten åkte vi med till Myrorna. Tjejen som stod i kassan blev glatt överraskad när vi kom med sex stora påsar med kläder. Kul när folk blir glada, tycker du inte bloggen?

När Malin sedan skjutsat hem mig igen satte jag mig och kollade klart på Stockholm Live, pratade lite med Olof i telefonen och kollade på när Carro öppnade brevet vi hade fått av pappa. Det innehöll två skivor (Death Magnetic av Metallica och Viva la vida av Coldplay) och 1000 kr, 500 kr var alltså. Inte illa det inte. Jag blev glad.

När brevöppnandet sedan var gjort och jag hade satt på den nya fina Metallica-skivan städade jag till lite i rummet, så nu ser det inte så hemsk ut längre. Jag hängde till och med upp älsklingens skjorta på en galge för jag tyckte den var lite väl ihopknölad... den är fortfarande grymt skrynklig, men ska jag stryka den åt honom kan han räkna med att få betala för det.

Ja, det var väl allt för tillfället bloggen, du vet ju redan att jag skriver i dig, så det vore ju dumt att påpeka kanske. Men jag återkommer kanske lite senare och berättar om hur det gick att klättra.

Ha det

God kväll bloggen!

God kväll bloggen!

Tänkte bara säga att denna afton har spenderats i Långsjön där Tony bjöd på god mat och man fick träffa Moa. Lilla charmiga Moa. Det var mycket trevligt, jag kollade på Disney Chanel - Pluto och Janne Långben, det är roligt det bloggen. Jag förstår inte varför de spelar in massa ny skit. Som nyproduktionen av Pippi Långstrump, den där teckade, är det det sämsta som gjorts någonsin eller? Ja, jag tänkte väl det.

Men nu kommer Sebbe så nu ska jag pussa på honom.

God natt bloggen

Hej igen bloggen!

Hej bloggen!

Idag vaknade jag med ett riktigt bra humör, trots det ruskiga vädret. Jag unnade mig en ägg och kaviarmacka till frukost och satt och löste korsord ett tag. Begrudade vädret också. Tycker det är helt otroligt att det faktiskt kan bli sämre än vad det är just nu.

Ja, i alla fall. Efter ett tag blev jag less på att lösa korsorod, mest för att jag inte kunde mer men också för att man kanske inte kan lösa korsord hela dagen (eller det kan man väl om man vill, men jag har inte riktigt ro i kroppen för det alla dagar), då gick jag i alla fall och satte mig vid datorn och började prata med lite folk.

Det är inte lätt det där med folk, vissa gör en glad, vissa gör en ledsen, vissa gör en arg och vissa gör en bara less. Vissa har till och med förmågan att göra allt - samtidigt. Det är inte dåligt det bloggen, men det gör så att man bara vill gå ut och mörda. För alla känslorna tillsammans blir bara skit och man blir fly förbannad för att de håller på som de gör.

En annan sak som också gör mig förbannad är mitt jävla tangentbord. Två tangenter har fallit bort och den tredje är på väg. Jag blir så arg på sånt, bloggen, varför kan det inte bara hålla?

Men men... Idag kommer Sebbe hem också, bloggen! Fan vad jag har saknat honom, han är en av väldigt få som gör mig glad och endast glad. Sedan är han ju fin att bara titta på också. Jag älskar honom så himla mycket bloggen!

Men nu ska jag nog lägga ner den här bloggen tills jag har något mer att skriva.

Hej svej

Hej bloggen

Saknar fortfarande Sebbe, annars är det bra idag bloggen, har till och med fått träffa Sara! Det är inte varje dag det skall sägas. Vi var på stan och Sara köpte en Inter sport-dress till sig själv och en hoodtröja till sin mamma. Jag köpte bara lunch på Donken, pratade lite med André som stod i kassan och unnade mig till och med en glass, lördag som det är.

När Sara sedan skyndade vidare till Ica för att köpa mat tog jag min gröna cykel och trampade iväg till Grönborgs och träffade Olof för ett litet klätterpass. Vi körde inte så hårt, byggre bara en led som dessvärre inte blev en 10-poängare.

Cykeln står nu inlåst och låst på Grönborgs också och jag fick skjuts hem av Olof, för jag litade inte på vädret. Måste cykla hem den imorrn eller på måndag. Får se när jag är där nästa gång.

Det börjar dock bli lite tärt att cykla nu. Det är kallt om fingrarna (i alla fall när man inte KAN använda vantar, som idag när kedjan hoppade och jag blev jätteoljig om händerna och inte ville förstöra de vantar jag hade med mig eftersom de inte var mina... jag blev less då), det regnar ofta så ofta vill man inte ens ta den och när man ska cykla hem är det ännu kallare än när man cyklade dit man skulle. Fast det gör inte så jättemycket att det är kallare när man ska hem, för det är uppförsbacke och man blir varm fort... och trött... och less... men det hörde inte till saken tror jag.

Sedan nu i kväll har jag suttit och sjungit för mig själv.. ja, innan mamma kom hem i alla fall, för när hon kom hem ville hon titta på film så då gjorde vi det. Det var en bra film, men jag la inte namnet på minnet. Kan återkomma med det, för jag vill gärna rekommendera den. Ja, alltså om jag kommer ihåg det.

Men nu tror jag att jag ska lägga ner den här bloggen för inatt. Det är väldigt mycket tjaffs bara... som vanligt i och för sig.

Men god natt

Saknar dig sjukt mycket!

Sebbe är inte hemma. Han är och hälsar på sin sjuka farbror neröver någonstans. Jag kommer inte ihåg vart han bodde. Men jag vet att det kommer att vara sjukt ensamt i sängen den här helgen. Jag fick inte ens säga hejdå ordentligt... och han kommer säkert inte ens komma ihåg att ringa...

Jag saknar honom sjukt mycket! Det känns som att jag är som de där som blev kära när man var mindre som jag aldrig trodde att jag skulle bli som. Jag klagade över att de saknade sina pojkvänner så mycket fast de "bara" var borta över helgen. Tji fick jag. Nu sitter jag själv här och skriver i min blogg hur mycket jag saknar min pojkvän fast han också bara är borta över helgen. Men jag antar att det är så när man älskar någon, jag fick bara lära mig det lite senare än alla andra.

Men men, tillbaka till livet. Idag har jag skrivit min allra första tenta, men garanterat inte min sista. Det kändes som att det gick bättre än jag trodde att det skulle gå. Därmed inte sagt att jag vet att det räcker till ett E (dvs godkänt). Men jag antar att det återstår att se.

Hemma har jag inte gjort så mycket idag. Sov inte så mycket i natt så jag kände att jag bara inte orkade, fast mamma sa till mig att göra både det ena och det andra. Och nu alldeles nyss har vi kollat på film, Iron man, tyckte den var riktigt bra! Rekommenderas varmt.

Men nu har jag faktiskt inte så mycket mer att skriva.

Ha det

My day in pictures

Detta går inte riktigt som planerat:


Vad jag gör: Läser bloggen The one and Donny


Vad jag borde göra: Plugga
(Texten i blocket: Redogör kortfattat för Aristoteles kritik mot den atenska demokratin.
Svar: Han kritiserade den atenska demokratin utifrån begreppen frihet och jämlikhet. Han menade att man skulle turas om att styra och att man får leva som man vill (frihet). Sedan menade han att valfriheten måste begränsas så att den inte inskränker på andras frihet (jämlikhet). Men han menade vidare att dessa begrepp var oförenliga.)


Vad jag är avundsjuk på: Min lata hund


Vad jag hatar: Vädret

Yey!

Jag har pluggat lite idag och det känns som att om bara de rätta frågorna dyker upp så kan det gå vägen. Men att de skulle göra det är ju ett skämt.

Som en gammal mixedpartner till mig sa en gång för länge sedan medan jag fortfarande spelade badminton: "Det finns ingen tur, bara skicklighet."

Ganska uppmuntrande då, men snarare anledning till självmord nu.


Jag känner att jag gärna hade bytt liv med min hund just nu. Hon går runt och bökar i min säng lite då och då, lägger sig sedan ner och vilar en sväng innan hon bökar till lite igen. Hon äter när hon vill, dricker när hon vill, gnäller lite om hon måste ut och uträtta sina behov och ligger och sover mest hela tiden. Ingenting i världen bekymrar henne och ingenting i världen kommer någosin bekymra henne... ever.

Jag är avundsjuk.

Once upon a time...



Once upon a time I had a life, but it's over now.



It will soon be over

Jag borde plugga... jag borde verkligen, verkligen plugga. Men det tar emot. Det känns som att det inte finns någon mening med det. Som att det inte finns en chans i hela helvetet att jag hinner lära mig tillräckligt mycket till på fredag.

Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Vet inte vad jag ska ta mig till. En liten, liten del av mig vill bara springa och gömma sig och komma tillbaka när allt är över, men det är inte så det går till här i världen. Världen är hård och elak och den kommer att krossa mig på fredag, jag ska bli ett pulver.

RSS 2.0