English?

When you feel there is nothing you can do to do it better. When it's like a bad circle and even though you try your best you can't make anything better... What do you do? Lie on your bed, screaming and crying? Shake your head and just walk away? Try your hardest even though it seems impossible, even though you know it's impossible?

Actually I don't know what I will do, or what I'm doing. I want to make it better, but what's the point if it's impossibe? I feel , lost, lost in the circle, lost in my mind, lost in time. What did I do before that I don't do now? What do you do different? Why did this happend? I don't know. I don't  have a clue.

Life works in mysterious ways, you will not be prepared for every turn. But you will make it throught every turn, and that's everything you have to know.

Name



You grew up way to fast
and now there's nothing to believe
and reruns all become our history

A tired song keeps playing on a tired radio
And I won't tell no one your name
I won't tell 'em your name


?

Vet inte vad jag ska skriva. Jag har ont i huvudet och orkar egentligen inte tänka. Har inte heller någon kreativitet sprittande i fingrarna så detta är väl nästan dömt att misslyckas.

By the way så tror jag att jag ska skriva lite brev istället. Det är roligare.

Hej

Hemkommen

Nu var det bra länge sedan jag skrev här. Det är kanske inte hel konstigt eftersom jag har vart i Thailand och skrivit om dagarna där i en annan blogg (http://o2-designs.com/ssm). I och för sig så slutade vi skriva den 15:e, men det gör inte så mycket.

Ja, i alla fall. I Thailand vart det varmt och skönt, jämfört med det här skitvädret. Och klättringen där var helt otrolig! Vill tillbaka nu på en gång och klättra livet ur mig! Helt underbart.

Och nu orkar jag itne skriva mer eftersom det är tråkigt.

Hej

Eternal sunshine of the spotless mind

En liten del ur Eloisa to Abelard av Alexander Pope

How happy is the blameless vestal's lot!

The world forgetting, by the world forgot.

Eternal sunshine of the spotless mind!

Each pray'r accepted, and each wish resign'd...

Eternal sunshine of the spotless mind är en av mina favoritfimer, jag vet inte riktigt varför. Men den är vacker, på ett snurrigt, bakvänt sätt. Jag såg den igår med Olof för andra gången, kommer antagligen bli en gång till med Sebastian, vill visa den för honom även om han kanske inte lika gärna vill se den. Han kommer nog inte tycka den är speciellt bra heller, det är inte den sorts film han vanligtvis gillar, men ändock, jag tror jag kan se den många gånger till.

Jim Carrey spelar faktiskt huvudrollen, och det är verkligen inte en film man skulle förknippa med honom i vanliga fall. Det är inte en komedi så att säga. Men han bevisar verkligen att han kan göra andra saker än att spela rolig, han spelar huvudrollen mer än väl.

Vet inte vad jag ville säga med det här inlägget, antar att det är lite för att jag saknar Sebastian. Det är lite sentimentalt sådär. Önskar att han vore här nu när jag ska sova, men jag får väl drömma om honom istället.

Imorgon ska jag i alla fall på stan och träffa Olof och Sara och fixa det sista inför resan. Hoppas det går bra, och hoppas att studiebidraget kommer in på kontot imorgon, det skulle bli lite lättare då. Men men, livet ska väl inte vara för lätt heller antar jag.

Aja, god natt


RSS 2.0